Vetenskapsradion

Sverige behöver kanske inte importera så många snittblommor somidag. Vi skulle kunna odla mer här hemma istället och minska transportutsläppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Intresset har ökat på senare år för att odla snittblommor på friland utan uppvärmda växthus och utan bekämpningsmedel. Många började att odla under coronapandemin berättar Sara Spendrup på institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tror att vi skulle kunna använda mer sådana snittblommor, även om de har en säsongsmässig nackdel jämfört med importen eftersom de inte går att få tag i året om. Hör snittblomsodlare om vad de tycker är fördelarna med svensk odling, och hur det också kan stärka den svenska beredskapen. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Hör du om det pågående ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa där mer än hundra personer hittills har dött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde? Vi reder ut frågorna tillsammans med infektionsläkaren Klara Sondén och virologen Ali Mirazimi.

Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth. Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen. I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar. Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum. Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park". Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet. Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033. Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Fem frågor om klimatet ställdes i SR-satsningen Sanningens ögonblick. De flesta tillfrågade trodde fel om allt från utsläpp till uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om utsläppen skulle halveras, vad skulle hända med växthusgaserna i atmosfären? Hur mycket har Sverige värmts upp jämfört med jorden som helhet? Det är några av de frågor där väldigt många gissade fel. Hur många rätt får du? Sanningens ögonblick är quiz, program och en undersökning om viktiga frågor inför valet, allt gjort i samarbete med Ola Rosling och stiftelsen GapMinder. Klimat-quizet reder vi ut i Vetenskapsradion med hjälp av klimatprofessorn på SMHI Erik Kjellström. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna. Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen. En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna. Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande. Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg: "Dagens skolelever är en försöksgeneration." Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket: "Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig." Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan. "AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande." Reporter: Anders Diamant anders.diamant@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026. Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen? Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg. Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Reporter och producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna. Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker. Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Negativa attityder vid rekrytering gör äldre till förlorare. Rådgivning och möjlighet att prova nytt kan minska risk för sjukskrivning och förtida pension. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debatten om längre arbetsliv fastnar ofta i pensionsregler, men forskningen pekar på konkreta verktyg som kan göra det möjligt att ställa om i tid. Arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan krav, kapacitet och energireserver. Från omkring 45 års ålder behöver många en gradvis anpassning för att inte tömmas på ork. En föreslagen lösning är mitt i livet-yrkesrådgivning, riktad till dem som börjar märka att återhämtningen tar längre tid. En annan är en tydligare struktur för att kunna vara ledig från jobbet och pröva ett annat arbete – något som saknas i dag, även om studieledighetslagen finns. Samtidigt visar studier att chansen att bli kontaktad vid rekrytering minskar redan efter 40, och arbetsgivare kan misstro äldre när det gäller driv, flexibilitet och vilja att lära nytt. Här kan rådgivning och möjlighet att prova nytt minska risken att hamna i lång sjukskrivning eller tvingas till tidig pension. Forskningscentrumet Relate ska under tio år kartlägga läget för sjukskrivna 55-plussare och samla aktörer för bättre återgång, bland annat med rehabilitering och försök med sensorer och Internet of Things. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Erfarenhet och motivation räcker inte. Ofta gör åldersdiskriminering, svag efterfrågan och sjukskrivning att dörrar stängs snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. I transkriberingen återkommer berättelser om hur arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ. Åldersdiskriminering nämns som en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser. Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

David Attenborough fyller 100 år den 8 maj. För att fira honom sänder vi ett omklippt hemma-hos-program som spelades in när han var så ung som 83 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år, 2026, har det just släppts en ny film på Netflix där han berättar om ett av sina största filmögonblick på 1970-talet - det med bergsgorillorna, och på hans 99-årsdag förra året släpptes hans storfilm Ocean, om havets tillstånd. Hans första program om djur och natur gjordes för 72 år sedan, 1954, på brittiska BBC och han är alltså fortfarande igång. Flera gånger har han blivit framröstad som Storbritanniens mest pålitliga person, och ingen är lika förknippad med naturfilmer som han. Det var jag och min kollega Christer Engqvist som år 2009 fick komma hem till David Attenborough, i hans himmelsblå hus i Richmond utanför London - där han bott sedan 1950-talet. I trädgården, som är ovanligt stor med brittiska mått, växer både palmer och stora mer nordliga träd. Några tv-produktioner har faktiskt spelats in där berättade han då. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Molekylärbiologen Craig Venter var en inflytelserik men kontroversiell forskare. Venter gick bort i 29/4 2026 i sviterna av en cancerbehandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången våren 2014. Den amerikanske molekylärbiologen och entreprenören Craig Venter blev världskänd när han i slutet av 1990-talet hävdade att hans företag skulle bli först med att kartlägga hela den mänskliga arvsmassans DNA-sekvens. Han ville hinna före det stora internationella och offentligt finansierade HUGO-projektet, som tvingades lägga in en högre växel. Det resulterade i att man tillsammans med Venter publicerade den kompletta DNA-sekvensen år 2000. Tio år senare deklarerade Craig Venter att hans forskare hade skapat konstgjort liv, det första i världen. Craig Venter är en gigant inom den moderna genetiska forskningen. Idag leder han tre olika privata organisationer med omkring 500 forskare. De arbetar med projekt som genförändrade bakterier som kan producera plast, kartläggningar av genom och framställning av vaccin. Här arbetar man även med försök att ta fram konstgjort liv och biologisk teleportering. Det senare handlar om att läsa av den genetiska informationen hos ett ämne eller organism på en plats, skicka iväg informationen till någon helt annan plats, via internet eller radiovågor, och sedan bygga organismen där, från grunden. I april 2014 var Craig Venter på ett av sina sällsynta besök i Sverige. Reportern Michael Borgert träffade honom i ett hotell i centrala Stockholm. Reporter: Michael Borgert Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27. I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register. Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet. Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Krislabbet vid Mitthögskolan i Östersund är ett rum som kan göras om till allt från ovädersstad till förskola. Här studeras hur vi reagerar i kriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När blivande förskollärare övar i krislabbet kan det iscensättas som en förskola, där man hör en hotfull förälder. Studenterna lever sig in i situationen, ställer sig på färgade mattor enligt hur trygga de känner sig och diskuterar sina reaktioner. Det är ett av många scenarier som ges liv med ljud, bild och vid behov vibrationer. Här finns också teknik för att släppa ut doft i rummet, för att ytterligare förstärka känslan, men den är inte igång just nu. Vi hör sociologen Minna Lundgren som gjort studier i labbet och Kari Pihl som är verksamhetsansvarig. Tekniskt ansvarige Per Hemmingsson kommer från spelvärlden och har en egen tanke om hur labbets förmågor skulle kunna utvecklas vidare. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar. Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd. Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Skärgårdsfisket förr i tiden kunde försörja många utan att fiskbestånden utarmades. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern. Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning. Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen. Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden? Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.